Dag 30 - Ett sista ögonblick

Jag gör en tillbakablick av denna bloggutmaning.
Till en början skrev jag väldigt allmänt, tråkigt och opersonligt. Nu mot slutet tycker jag att jag har skrivit djupare inlägg, lite mer personliga som visar mer vem jag är. Som berör lite, till exempel inlägget om fredssoldater.
Jag är faktiskt lite förvånad vad mycket jag har öppnat mig som person, och jag inbillar mig att de som läser inläggen förstår mig bättre. Jag tror till och med att de som redan känner mig har fått reda på saker om mig, om sådant som jag har svårt att prata om. Det finns många saker som är lättare att skriva om, till exempel mina svagheter. Jag kan inte prata om det, jag vet inte riktigt varför. Jag kanske skäms eller något.

Jag har lärt mig att det kan vara bra att skriva om saker man är lite obekväm att berätta om.  När jag skriver är det lite jobbigt, men jag lägger ner själen i inlägget och efteråt känns det bättre. Det gör att jag har blivit bättre att visa mina känslor.


Dag 29 – Mina ambitioner

Eeeeh, det här är ju inte bara lite pinsamt. Jag vet inte vad ambitioner betyder... Så jag bestämde mig för att söka upp det på Synonymer.se. Ärligt talat vet jag fortfarande inte vad det betyder...

Printscreen från Synonymer.se

Dag 28 – Det här saknar jag

Jag saknar någon att hålla om. Han ska alltid vara helt ärlig och jag ska kunna lita på honom till tusen. Jag ska kunna berätta precis hur det är. Han ska bry sig om mig, lyssna och förstå och alltid ställa upp, oavsett vad som än händer.
Vi ska dela glädje och sorg. Han ska både kunna torka mina tårar och skratta med mig.
Jag saknar helt enkelt någon att hålla om, som finns där, som säger precis hur mycket han älskar mig, och som aldrig lämnar mig sida.


Dag 27 – Min favoritplats

Det var inte ett så svårt val att välja. Harrijärvi slår alla andra ställen på jorden med hästlängder.
Harrijärvi är en sjö, som ligger 6km rätt ut i skogen sett från Rensjön. Rensjön är i sin tur några mil norr om Kiruna.
Dit åker vi nästan varje helg på våren, så länge som det finns snö. De senaste åren har vi promenerat dit på sommaren också.

Det bästa med Harri är att man inte har några grannar. Det finns två stugor till, men de är på andra änden av sjön. Ibland åker det förbi skotrar som ska till någon annan sjö och fiska. Eller på sommaren kan det komma några fiskare och bo i tält.
Ena annan bra sak är att det varken finns ström eller vatten i stugan, så vattnet får man hämta i hinkar från sjön.

Det är iallafall galet avslappnande att vara där. Man känner sig så fri. Man kan fiska, det är typ det enda man gör där.





Dag 26 - Mina rädslor

Som de flesta andra människor jag känner är jag rädd för spindlar, insekter och ormar. Jag har en anledning till att vara rädd för ormar, för när jag var 6 år och var på väg från sjön, vi hade varit och badat, och vi gick på ängen var jag typ 3 cm från att trampa på en huggorm. Jag trodde först att det bara var en skinnremsa eller något sånt som någon tappat, men sedan började den röra på sig. Herregud vad rädd jag blev!

Något som folk inte tror om mig är att jag är jätterädd för mörker, som jag berättat tidigare. Jag hatar verkligen mörker, det är jättejobbigt att gå ute i mörker.
Jag vet inte om det är en rädsla, men jag har förföljelsemani också. Jag klarar inte av att gå ensam på en gata på kvällen. Inte efter 7-tiden. Jag måste alltid ha någon med mig, i annat fall prata i mobilen. Om det är vid midnatt, då pratar jag inte i mobilen ens, jag springer.
Kirunafestivalen -09 gick jag hem med Kajsa och hennes morsa. De skulle svänga uppåt och jag neråt. Det började med att jag gick, allt snabbare till att jag joggade och till slut att jag sprang. Så jäklarns rädd är jag! Det är lite konstigt, jag bor förfasen i Kiruna, där det är sol 24/7 på sommaren. Men jag är så rädd för att gå ensam på kvällen/natten.

Jag har också ett problem, det är väl mer en tvångstanke än en rädsla, men here we go.
Om jag sitter ensam i bilen och morsan/farsan tankar, handlar eller något sånt och bilen är på tomgång, då måste jag låsa alla dörrar. Annars kommer det kalla kårar krypandes längs ryggraden. Så var det idag. Farsan skulle tanka och jag satt ensam i bilen, på tomgång. Det jobbiga är att jag inte kan låsa den bilen inifrån, det kan jag bara på Volvon. Så jag satt där med kalla kårar. Det är sjukt jävla jobbigt.

Sedan kan jag avsluta med att jag inte kan vara i trånga utrymmen (små toaletter är dock ett undantag). Jag kan verkligen inte gå in i snögrottor och liknande. Jag skulle aldrig klättra i sprickor i berg eller dyka i gamla vrak. Jag är jätterädd för att fastna och inte komma lös.


Dag 25 – Mitt sämsta köp någonsin

Jag har nästan inte köpt några dyra saker. Eller jag har inte gjort det. Ett extremt dåligt köp jag har gjort var att köpa en tunika för 349:- som jag aldrig använde innan jag växte ur den.

Andra dåliga köp har jag väl gjort, fast då har jag handlat med morsans pengar. Jag har alltid ansett att det är jättebra, för jag får saker och kan behålla mina egna pengar, hehehe.


Dag 24 – Det här får mig att gråta

Det är verkligen inte mycket som får mig att gråta. Jag har alltid ansett att det är helt onödigt, så jag har inte gjort det. Nu börjar jag bli känsligare, det märker man bara när jag ser på film. Om filmen jag ser är riktigt djup och att känslorna i filmen framkommer bra, då kan jag gråta. I till exempel Den Sista Samuraien, i slutet, när den sista samiraien dör, herregud vad jag gråter! Det är verkligen en av mina favoritfilmer, men jag ser den helst ensam. Jag vill inte att någon ser mig gråta.

Jag kan också börja gråta när jag tänker på döden, inte bara på film, utan i verkligheten också. Jag tycker att det är jättejobbigt att folk som betyder mycket för mig kommer att dö någon gång.


Dag 23 – Det här får mig att må bättre

Om jag är på dåligt humör, så brukar jag sätta mig och lyssna på musik. Då är jag i min egna lilla bubbla och efter en halvtimme är det oftast bättre.
Det finns ju annat som gör att jag mår bättre också. Till exempel att sms:a/chatta med någon underbar, omtänksam människa som bryr sig (eller iallafall låtsas bry sig) om mig och lyssnar på vad jag har att säga. Det kan göra att jag mår bättre.
Ibland kan bara så litet som ett leende, en snäll kommentar eller lite beröm räcka.


Dag 22 – Det här upprör mig

Det skulle vara lättare att säga vad som inte upprör mig istället, eftersom jag blir förbannad för minsta lilla sak.

Jag hatar verkligen när falska människor ljuger om någonting, och så vet man själv sanningen. Det är så genomskinligt och så kan man inte lita på dem.

Jag avskyr verkligen om man står och pratar med någon, och så kommer det någon och avbryer samtalet för att prata om sig själv. Det är så fruktansvärt irriterande och man vill bara slå till personen.


Dag 21 – Ett andra ögonblick

Man får inte någon luft. Det går verkligen inte att andas, hur gärna man än vill. Man känner paniken stiga innom sig och man vet inte vad man ska ta sig till. Tiden står still. Några få sekunder känns som år. Efter några alldelens för långa sekunder får man luft igen. Det känns underbart, och paniken försvinner långsamt.

Detta är bland det värsta jag har varit med om, en av gångerna jag har hållt på att kvävas.

Dag 20 – Den här månaden

Den här månaden heter Januari. Det är årets första månad och har 31 dagar. Mahaha, skojar bara. Nu ska jag vara seriös.

Skolan började igen efter lovet, det har faktiskt inte varit så stressigt som det brukar. Vi har inte haft några läxor eller prov än, det är därför det har varit lungt.
Där har jag skrattat och flummat ovanligt mycket. Jag gör det ofta annars, men nu har det varit extremt.

I måndags for jag till Gällivare. Där fick jag tandställning i överkäken. Jag kan berätta att det inte är kul och att jag för tillfället lever på värktabletter.

Dag 19 – Detta ångrar jag

Det finns 5 saker jag ångrar, men jag tycker att de är lite för privata för att blogga om. Jag tänker inte avslöja allt om mig och mitt liv. Det finns en gräns.


Dag 18 – Mina ovanor

Jag har väl ganska många ovanor egentligen, fast jag vet inte vad som räknas som ovanor... En är iallafall att jag biter på naglarna.
En annan är min extrema överkonsumtion av kakor. Ni förstår inte hur mycket kakor jag äter! Hela tiden typ.
En annan ovana är att jag biter på pennor. Särskillt på sudden högst upp.

Mina galet snygga sönderbitna naglar.


Dag 17 – Mina svagheter

Jag har ganska många svagheter. Jag tänker inte nämna alla.

En är att jag har otroligt svårt att lita på folk, det gör att jag inte kan öppna mig för folk, så därför känner nästan ingen mig. Om någon vill lära känna mig får personen ha tålamod och inte ge upp i första taget.

En annan svaghet jag har är att jag inte kan kontrollera min ilska. Om jag blir förbannad slår eller biter jag oftast sönder någonting (ex: Ipad, mobil, pennor, anslagstavla, kalender osv). Någon gång har jag till och med klippt av håret. Vanligast är dock att jag biter eller nyper hål i skinnet på mina brorsor.
Många av de som känner mig, säger att jag ofta är arg. Då gäller det bara småsaker, och det blir jag dagligen. Nästan varje gång det händer komenterar de att jag ofta är arg då säger jag: "Du har aldrig sett mig arg." Det är inte många som har sett mig arg, och det är tur det. När jag blir arg, är det inte kul att vara i närheten av mig. Jag blir så arg att jag skakar och lätt skulle slå hål i en vägg eller någonting i den stilen. Okej, kanske inte slå hål i en vägg, men typ.

En svaghet är att jag har för höga krav på mig själv, om jag inte klarar av det, känner jag mig misslyckad.

Jag vet inte riktigt om det är en svaghet, men jag har dåligt självförtroende och jag tror inte på mig själv. Andra tycker att jag verkar ha bra självförtroende, men det har jag verkligen inte. Det varierar dock från dag till dag, men det är aldrig helt bra.

Ja, det är ett skivomslag. Och? Jag tycker att det passar bra till inlägget.

Dag 16 – Min fritid

På min fritid gör jag verkligen inte mycket. I första hand gör jag läxor och sånt, jag vill ju ha bra betyg. Om jag inte har läxor eller redan har gjort bort dem så sitter jag på Fejsbook, Bloglovin', Bilddagboken och Fragbite, för jag umgås inte med folk som jag har berättat tidigare.
Nu någon gång i år ska jag börja spela på Tusen Toner, så då kommer jag väl sitta där i replokalen en hel del.


Dag 15 – Mina drömmar

Alla har drömmar. Även jag. Det är så svårt att skriva ner dem, för man glömmer alltid bort några. Det blir som inte samma sak när man skriver motför när man berättar. Jag ska ändå försöka.

♥ Jag vill starta ett rockcafé för jag älskar att baka, och då får jag göra det jag älskar varje dag. På mitt café ska det finnas en scen där lokala band får spela bara för att de vill och för att få publicitet, de får alltså inte betalt. Ja, om caféet inte går jättebra alltså. Om det går så bra hyr man in såklart in lite kändare band.

♥ Jag vill också skriva en bok med egna virkmönster. Det ska nog inte vara så svårt, jag har redan några mönster.

♥ Jag vill göra en större spelning. På Julmyset var det typ 70 pers, och det är min första och största spelning, och det var verkligen jättekul. Det ska jag absolut göra om.

♥ Jag vill spela in en platta och jag vill att den ska sälja så bra att jag får en platinaplatta.

♥ Jag vill åka till Tokyo. Det ska väl inte vara helt omöjligt, jag måste bara se till att få lite pengar först.

Som en bonus, så ska jag lära mig spela dragspel, bara för att min morfar alltid ha velat kunnat spela det och han har inte lärt sig det. Jag tror inte att han kommer göra det heller. Därför ska jag.



Dag 14 - Dagens make-up


Dag 13 – Den här veckan

Den här veckan har gått väldigt fort. Det känns som att det är typ tisdag fast det är torsdag. Det är nog för att jag var ledig i måndags.
Jag tycker iallafall att det var jätteskönt att komma tillbaka till skolan och få träffa alla igen. Det var ju typ 2,5 veckor sedan.
Förutom att ha varit i skolan har jag faktiskt inte gjort någonting. Jag har spelat lite, men det är typ det.

Dag 12 – I min handväska





Jag har ingen handväska men jag har dock en awesome jacka. Fickorna i den är jättestora, så det rymms mycket i den. Jag har åtta fickor i den, men jag använder bara två av dem (de nedersta). Alla dessa saker fick plats i de två fickorna.

Gröna Milen - Stephen King // Game Boy Color // Stimorol // Halstabletter // Vaselin // Hem-, skåp- och cykelnyckel // Hörlurar // Mobiltelefon // Kortfodral // Två snoddar // Fem enkronor // Virkat hjärta jag gjorde på slöjden idag

Dag 11 – Mina syskon

Jag har två bröder och de heter Viktor och Vincent. De är tvillingar och Viktor är 15 minuter äldre. De är 11 år och fyller 12 i februari.
Jag tycker att det är jättekonstigt att inte mina kompisar ser skillnad på dem. De är ju helt olika.

Mina syskon och jag är helt klart drabbade av syskonkärlek. I ena sekunden kan vi sitta under en filt i soffan och se på en film och i nästa kan vi slåss och skrika.

Viktor är den glada och spralliga brorsan som gärna jävlas. Från en sekund till en annan kan han ha hunnit ändras från jätteglad till asförbannad och tvärt om. Det är faktiskt lite kul att se, han och Vincent kan sitta och bygga lego och helt plötsligt håller dom på att slå ihjäl varandra. Precis lika fort som de började slåss blir de sams igen och sitter hysteriskt och skattar.

Vincent är oftast glad, men han kan vara lite tjurig och tvär. Då är det extra kul att reta och jävlas med honom för han blir väldigt förbannad då.

Det är helt omöjligt att fota dem. På alla bilder man fotar gör de någon grimage. Dessa bilder var väldigt normala för att vara dem.


Tidigare inlägg
RSS 2.0