Hur man på ett smidigt sätt sätter fast färgglada extensions i löshåret.



Med löshåret + färgglada extensions:



Dag 30 - Ett sista ögonblick

Jag gör en tillbakablick av denna bloggutmaning.
Till en början skrev jag väldigt allmänt, tråkigt och opersonligt. Nu mot slutet tycker jag att jag har skrivit djupare inlägg, lite mer personliga som visar mer vem jag är. Som berör lite, till exempel inlägget om fredssoldater.
Jag är faktiskt lite förvånad vad mycket jag har öppnat mig som person, och jag inbillar mig att de som läser inläggen förstår mig bättre. Jag tror till och med att de som redan känner mig har fått reda på saker om mig, om sådant som jag har svårt att prata om. Det finns många saker som är lättare att skriva om, till exempel mina svagheter. Jag kan inte prata om det, jag vet inte riktigt varför. Jag kanske skäms eller något.

Jag har lärt mig att det kan vara bra att skriva om saker man är lite obekväm att berätta om.  När jag skriver är det lite jobbigt, men jag lägger ner själen i inlägget och efteråt känns det bättre. Det gör att jag har blivit bättre att visa mina känslor.


Fredssoldat?!

Jag kom att tänka på en väldigt motsägelsefull sak, nämnligen FREDSSOLDAT. Exakt hur kan man kriga om fred?! Om man krigar är det ju inte fred, så då kan man väl inte vara fredssoldat?

En sak inom samma ämne är; I USA är de ju jättestolta över sina marinsoldater som alltid blandar sig i alla krig som en tredje "medlande part". Jag menar, de krigar, skickar vapen och tycker själva att de är jätteduktiga, och tror de att de hjälper till och skapar fred. Men hur är det egentligen? De förvärrar saker, och gör att folk dör. När människors annhöriga dör blir människorna bara mer förbannade och krigar mer.
Min slutsats är att i USA anser de att det är ärofyllt att döda. Man hyllar dem. De är hjältar. Det gör mig äcklad. Vad är detta för sjuk värld vi lever i?



En låt som passar bra till inlägget: Hero of War - Rise Against

Gör dina egna plektrum!

Jag satt och surfade runt på Blocket.se och hittade en tuff men samtidigt ganska onödig pryl som jag vill ha. Det är en "plektrumstans" så man kan göra sina egna plektrum av typ ett lock, kreditkort eller något annat.
Klicka på bilden för att komma till annonsen.


Dag 29 – Mina ambitioner

Eeeeh, det här är ju inte bara lite pinsamt. Jag vet inte vad ambitioner betyder... Så jag bestämde mig för att söka upp det på Synonymer.se. Ärligt talat vet jag fortfarande inte vad det betyder...

Printscreen från Synonymer.se

Dag 28 – Det här saknar jag

Jag saknar någon att hålla om. Han ska alltid vara helt ärlig och jag ska kunna lita på honom till tusen. Jag ska kunna berätta precis hur det är. Han ska bry sig om mig, lyssna och förstå och alltid ställa upp, oavsett vad som än händer.
Vi ska dela glädje och sorg. Han ska både kunna torka mina tårar och skratta med mig.
Jag saknar helt enkelt någon att hålla om, som finns där, som säger precis hur mycket han älskar mig, och som aldrig lämnar mig sida.


Sneak Peek from the Chamber of Secrets


Dag 27 – Min favoritplats

Det var inte ett så svårt val att välja. Harrijärvi slår alla andra ställen på jorden med hästlängder.
Harrijärvi är en sjö, som ligger 6km rätt ut i skogen sett från Rensjön. Rensjön är i sin tur några mil norr om Kiruna.
Dit åker vi nästan varje helg på våren, så länge som det finns snö. De senaste åren har vi promenerat dit på sommaren också.

Det bästa med Harri är att man inte har några grannar. Det finns två stugor till, men de är på andra änden av sjön. Ibland åker det förbi skotrar som ska till någon annan sjö och fiska. Eller på sommaren kan det komma några fiskare och bo i tält.
Ena annan bra sak är att det varken finns ström eller vatten i stugan, så vattnet får man hämta i hinkar från sjön.

Det är iallafall galet avslappnande att vara där. Man känner sig så fri. Man kan fiska, det är typ det enda man gör där.





Dag 26 - Mina rädslor

Som de flesta andra människor jag känner är jag rädd för spindlar, insekter och ormar. Jag har en anledning till att vara rädd för ormar, för när jag var 6 år och var på väg från sjön, vi hade varit och badat, och vi gick på ängen var jag typ 3 cm från att trampa på en huggorm. Jag trodde först att det bara var en skinnremsa eller något sånt som någon tappat, men sedan började den röra på sig. Herregud vad rädd jag blev!

Något som folk inte tror om mig är att jag är jätterädd för mörker, som jag berättat tidigare. Jag hatar verkligen mörker, det är jättejobbigt att gå ute i mörker.
Jag vet inte om det är en rädsla, men jag har förföljelsemani också. Jag klarar inte av att gå ensam på en gata på kvällen. Inte efter 7-tiden. Jag måste alltid ha någon med mig, i annat fall prata i mobilen. Om det är vid midnatt, då pratar jag inte i mobilen ens, jag springer.
Kirunafestivalen -09 gick jag hem med Kajsa och hennes morsa. De skulle svänga uppåt och jag neråt. Det började med att jag gick, allt snabbare till att jag joggade och till slut att jag sprang. Så jäklarns rädd är jag! Det är lite konstigt, jag bor förfasen i Kiruna, där det är sol 24/7 på sommaren. Men jag är så rädd för att gå ensam på kvällen/natten.

Jag har också ett problem, det är väl mer en tvångstanke än en rädsla, men here we go.
Om jag sitter ensam i bilen och morsan/farsan tankar, handlar eller något sånt och bilen är på tomgång, då måste jag låsa alla dörrar. Annars kommer det kalla kårar krypandes längs ryggraden. Så var det idag. Farsan skulle tanka och jag satt ensam i bilen, på tomgång. Det jobbiga är att jag inte kan låsa den bilen inifrån, det kan jag bara på Volvon. Så jag satt där med kalla kårar. Det är sjukt jävla jobbigt.

Sedan kan jag avsluta med att jag inte kan vara i trånga utrymmen (små toaletter är dock ett undantag). Jag kan verkligen inte gå in i snögrottor och liknande. Jag skulle aldrig klättra i sprickor i berg eller dyka i gamla vrak. Jag är jätterädd för att fastna och inte komma lös.


Mina favoritfilmer

Jag har ganska favoritfilmer.
Den bästa är Robin Hood som Ridley Scott har regisserat. Det är Russel Crowe som spelar huvudpersonen, Robin Longstride. Jag har sett den filmen 4 gånger tror jag, den är jättebra och jag tröttnar aldrig!

Den näst bästa filmen är Gladiator som Ridley Scott också har regisserat. Gissa vad det bästa är? Russel Crowe är huvudpersonen i den filmen också. Han blev faktiskt Oscarsbelönad för filmen. I denna spelar han General Maximus som blir tillfångatagen som slav och säls som gladiator. Förut var det min favoritfilm, men så fick jag se Robin Hood. Nu är Gladiator på en ärofylld andraplats.

Jag är nog övertygad om att Russel Crowe är min favoritskådespelare. Han är helt perfekt i de filmerna. Jag skulle inte kunna tänka mig någon bättre.

Min tredje favoritfilm är The Last Samurai som jag skrev om för några dagar sedan. Huvudpersonen spelas av Tom Cruise. Jag tycker inte alls att det ser ut som honom, men det är pga att han var ganska långhårig och skäggig i filmen.
I slutet av den filmen gråter jag alltid, men den är så djup och bra gjord. Man blir verkligen fäst vid karaktärerna i filmen. Förövrigt så älskar jag japansk kultur och samuraier. Jag skulle vilja ha en japansk kimono. Aaaaah, de är så tuffa.

Några andra filmer jag gillar är Prince of Persia - The Sands of Time, Milleniumtriologin, Twiligtserien (ibland måste jag faktiskt vara lite tjejig), Harry Potter, The Green Mile (btw, läser den nu, den är lika awesome), Dödligt Vapen, Die Hard, Snuten i Hollywood, Bugsey Malone etc.



Dag 25 – Mitt sämsta köp någonsin

Jag har nästan inte köpt några dyra saker. Eller jag har inte gjort det. Ett extremt dåligt köp jag har gjort var att köpa en tunika för 349:- som jag aldrig använde innan jag växte ur den.

Andra dåliga köp har jag väl gjort, fast då har jag handlat med morsans pengar. Jag har alltid ansett att det är jättebra, för jag får saker och kan behålla mina egna pengar, hehehe.


Colour.



Detta är den första, någonsin, bilden som jag har redigerat (mer än att lägga på ett vitt filter och beskära). Jag blev faktiskt sjukt nöjd. Färgerna blev klarare, bilden blev ljusare och jag la ett lila filter för att jag tycker att det passade.
Före vs Efter



Dag 24 – Det här får mig att gråta

Det är verkligen inte mycket som får mig att gråta. Jag har alltid ansett att det är helt onödigt, så jag har inte gjort det. Nu börjar jag bli känsligare, det märker man bara när jag ser på film. Om filmen jag ser är riktigt djup och att känslorna i filmen framkommer bra, då kan jag gråta. I till exempel Den Sista Samuraien, i slutet, när den sista samiraien dör, herregud vad jag gråter! Det är verkligen en av mina favoritfilmer, men jag ser den helst ensam. Jag vill inte att någon ser mig gråta.

Jag kan också börja gråta när jag tänker på döden, inte bara på film, utan i verkligheten också. Jag tycker att det är jättejobbigt att folk som betyder mycket för mig kommer att dö någon gång.


This can't be heaven, it feels like I'm in hell


Hela dagen idag har jag suttit och försökt att lägga ut videor från Youtube. Det går inte, så jag länkar istället.  Bittersweet Memories med Bullet For My Valentine är en av de bästa låtar som finns för tillfället. Den finns här på Youtube och här på Spotify.


You turn me off at the push of a button
And you pretend that I don't mean nothing
I'm not a saint that's easy to tell
But guess what, honey, you ain't no angel

You like to scream me as words as a weapon
Well, go head take your best shot, woman
I wanna leave you, it's easy to see
But guess what, honey, it's not that easy

We get so complicated
This thing is for our memories

So rip my pictures from your wall
Tear them down and burn them all
Light the fire, walk away
There's nothing left to say so

Take the ashes from the floor
Bury them to just make sure
That nothing more is left of me
Just bittersweet memories, memories

I, I wanna run and escape from your prison
But when I leave I feel something is missing
I'm not afraid that's easy to tell
This can't be heaven, it feels like I'm in hell

You're like a drug that I can't stop taking
I want more and I can't stop craving
I still want you, it's easy to see
But guess what, honey, you're not that good for me

We get so complicated
This thing is for our memories

So rip my pictures from your wall
Tear them down and burn them all
Light the fire, walk away
There's nothing left to say so

Take the ashes from the floor
Bury them to just make sure
That nothing more is left of me
Just bittersweet memories
Just bittersweet memories

We get so complicated
This thing is for our memories
We get so complicated

So rip my pictures from your wall
Tear them down and burn them all
Light the fire, walk away
There's nothing left to say so

Take the ashes from the floor
Bury them to just make sure
That nothing more is left from me
Just bittersweet memories

There's nothing left to say
There's nothing left to say

Hemma hos mig.

Jag tänkte att det kan vara lite kul för er att se hur det ser ut i mitt rum. Jag tycker att det ser större ut än vad det egentligen är, kan bero på att jag fotade det jag kunde från hallen. Jag skulle gissa på att det är 2,30 x 2,70 kvm eller något sånt.

Dag 23 – Det här får mig att må bättre

Om jag är på dåligt humör, så brukar jag sätta mig och lyssna på musik. Då är jag i min egna lilla bubbla och efter en halvtimme är det oftast bättre.
Det finns ju annat som gör att jag mår bättre också. Till exempel att sms:a/chatta med någon underbar, omtänksam människa som bryr sig (eller iallafall låtsas bry sig) om mig och lyssnar på vad jag har att säga. Det kan göra att jag mår bättre.
Ibland kan bara så litet som ett leende, en snäll kommentar eller lite beröm räcka.


Trassel med spellistor


Förut hade jag typ 15 spellistor på Spotify. Jag tyckte att det blev för mycket, så jag slog ihop alla till en, All the misfits. Jag har märkt att jag inte lyssnar på all musik och att det är jobbigt att söka igenom den (Kan det bero på att den är 13 h lång?!), så idag gjorde jag en till spellista Best of "All the misfits". Det är helt enkelt samma musik som i den första, men jag har bara plockat ut det bästa, så denna är bara för tillfället 2 h lång. Jag tycker att det var ganska smart.

Dag 22 – Det här upprör mig

Det skulle vara lättare att säga vad som inte upprör mig istället, eftersom jag blir förbannad för minsta lilla sak.

Jag hatar verkligen när falska människor ljuger om någonting, och så vet man själv sanningen. Det är så genomskinligt och så kan man inte lita på dem.

Jag avskyr verkligen om man står och pratar med någon, och så kommer det någon och avbryer samtalet för att prata om sig själv. Det är så fruktansvärt irriterande och man vill bara slå till personen.


Dag 21 – Ett andra ögonblick

Man får inte någon luft. Det går verkligen inte att andas, hur gärna man än vill. Man känner paniken stiga innom sig och man vet inte vad man ska ta sig till. Tiden står still. Några få sekunder känns som år. Efter några alldelens för långa sekunder får man luft igen. Det känns underbart, och paniken försvinner långsamt.

Detta är bland det värsta jag har varit med om, en av gångerna jag har hållt på att kvävas.

Yeeeey!

Jag är glad för jag hade besöksrekord igår!

Dag 20 – Den här månaden

Den här månaden heter Januari. Det är årets första månad och har 31 dagar. Mahaha, skojar bara. Nu ska jag vara seriös.

Skolan började igen efter lovet, det har faktiskt inte varit så stressigt som det brukar. Vi har inte haft några läxor eller prov än, det är därför det har varit lungt.
Där har jag skrattat och flummat ovanligt mycket. Jag gör det ofta annars, men nu har det varit extremt.

I måndags for jag till Gällivare. Där fick jag tandställning i överkäken. Jag kan berätta att det inte är kul och att jag för tillfället lever på värktabletter.

Dag 19 – Detta ångrar jag

Det finns 5 saker jag ångrar, men jag tycker att de är lite för privata för att blogga om. Jag tänker inte avslöja allt om mig och mitt liv. Det finns en gräns.


Dag 18 – Mina ovanor

Jag har väl ganska många ovanor egentligen, fast jag vet inte vad som räknas som ovanor... En är iallafall att jag biter på naglarna.
En annan är min extrema överkonsumtion av kakor. Ni förstår inte hur mycket kakor jag äter! Hela tiden typ.
En annan ovana är att jag biter på pennor. Särskillt på sudden högst upp.

Mina galet snygga sönderbitna naglar.


Dag 17 – Mina svagheter

Jag har ganska många svagheter. Jag tänker inte nämna alla.

En är att jag har otroligt svårt att lita på folk, det gör att jag inte kan öppna mig för folk, så därför känner nästan ingen mig. Om någon vill lära känna mig får personen ha tålamod och inte ge upp i första taget.

En annan svaghet jag har är att jag inte kan kontrollera min ilska. Om jag blir förbannad slår eller biter jag oftast sönder någonting (ex: Ipad, mobil, pennor, anslagstavla, kalender osv). Någon gång har jag till och med klippt av håret. Vanligast är dock att jag biter eller nyper hål i skinnet på mina brorsor.
Många av de som känner mig, säger att jag ofta är arg. Då gäller det bara småsaker, och det blir jag dagligen. Nästan varje gång det händer komenterar de att jag ofta är arg då säger jag: "Du har aldrig sett mig arg." Det är inte många som har sett mig arg, och det är tur det. När jag blir arg, är det inte kul att vara i närheten av mig. Jag blir så arg att jag skakar och lätt skulle slå hål i en vägg eller någonting i den stilen. Okej, kanske inte slå hål i en vägg, men typ.

En svaghet är att jag har för höga krav på mig själv, om jag inte klarar av det, känner jag mig misslyckad.

Jag vet inte riktigt om det är en svaghet, men jag har dåligt självförtroende och jag tror inte på mig själv. Andra tycker att jag verkar ha bra självförtroende, men det har jag verkligen inte. Det varierar dock från dag till dag, men det är aldrig helt bra.

Ja, det är ett skivomslag. Och? Jag tycker att det passar bra till inlägget.

Dag 16 – Min fritid

På min fritid gör jag verkligen inte mycket. I första hand gör jag läxor och sånt, jag vill ju ha bra betyg. Om jag inte har läxor eller redan har gjort bort dem så sitter jag på Fejsbook, Bloglovin', Bilddagboken och Fragbite, för jag umgås inte med folk som jag har berättat tidigare.
Nu någon gång i år ska jag börja spela på Tusen Toner, så då kommer jag väl sitta där i replokalen en hel del.


Jag tävlar!

Jag är med och tävlar på http://picsofthat.blogg.se/ om en Nikon Coolpix P80. Kicka på bilden eller på länken för att komma till bloggen!


Of all the times and the ways I would have died for you & this is all the thanks that you'll show me...


Paper Tiger - Dry Kill Logic. Awesome.

Dag 15 – Mina drömmar

Alla har drömmar. Även jag. Det är så svårt att skriva ner dem, för man glömmer alltid bort några. Det blir som inte samma sak när man skriver motför när man berättar. Jag ska ändå försöka.

♥ Jag vill starta ett rockcafé för jag älskar att baka, och då får jag göra det jag älskar varje dag. På mitt café ska det finnas en scen där lokala band får spela bara för att de vill och för att få publicitet, de får alltså inte betalt. Ja, om caféet inte går jättebra alltså. Om det går så bra hyr man in såklart in lite kändare band.

♥ Jag vill också skriva en bok med egna virkmönster. Det ska nog inte vara så svårt, jag har redan några mönster.

♥ Jag vill göra en större spelning. På Julmyset var det typ 70 pers, och det är min första och största spelning, och det var verkligen jättekul. Det ska jag absolut göra om.

♥ Jag vill spela in en platta och jag vill att den ska sälja så bra att jag får en platinaplatta.

♥ Jag vill åka till Tokyo. Det ska väl inte vara helt omöjligt, jag måste bara se till att få lite pengar först.

Som en bonus, så ska jag lära mig spela dragspel, bara för att min morfar alltid ha velat kunnat spela det och han har inte lärt sig det. Jag tror inte att han kommer göra det heller. Därför ska jag.



Dag 14 - Dagens make-up


Dag 13 – Den här veckan

Den här veckan har gått väldigt fort. Det känns som att det är typ tisdag fast det är torsdag. Det är nog för att jag var ledig i måndags.
Jag tycker iallafall att det var jätteskönt att komma tillbaka till skolan och få träffa alla igen. Det var ju typ 2,5 veckor sedan.
Förutom att ha varit i skolan har jag faktiskt inte gjort någonting. Jag har spelat lite, men det är typ det.

Deciding his lifestyle by rolling the dice

Distortion Sleep med Soilwork är en grym låt. Jag hittade den i Tim's spellista på Spotify, jag har själv lyssnat sönder min egna spellista. Låten är iallafall awesome och jag tycker att ni borde lyssna på den.


Dag 12 – I min handväska





Jag har ingen handväska men jag har dock en awesome jacka. Fickorna i den är jättestora, så det rymms mycket i den. Jag har åtta fickor i den, men jag använder bara två av dem (de nedersta). Alla dessa saker fick plats i de två fickorna.

Gröna Milen - Stephen King // Game Boy Color // Stimorol // Halstabletter // Vaselin // Hem-, skåp- och cykelnyckel // Hörlurar // Mobiltelefon // Kortfodral // Två snoddar // Fem enkronor // Virkat hjärta jag gjorde på slöjden idag

Dag 11 – Mina syskon

Jag har två bröder och de heter Viktor och Vincent. De är tvillingar och Viktor är 15 minuter äldre. De är 11 år och fyller 12 i februari.
Jag tycker att det är jättekonstigt att inte mina kompisar ser skillnad på dem. De är ju helt olika.

Mina syskon och jag är helt klart drabbade av syskonkärlek. I ena sekunden kan vi sitta under en filt i soffan och se på en film och i nästa kan vi slåss och skrika.

Viktor är den glada och spralliga brorsan som gärna jävlas. Från en sekund till en annan kan han ha hunnit ändras från jätteglad till asförbannad och tvärt om. Det är faktiskt lite kul att se, han och Vincent kan sitta och bygga lego och helt plötsligt håller dom på att slå ihjäl varandra. Precis lika fort som de började slåss blir de sams igen och sitter hysteriskt och skattar.

Vincent är oftast glad, men han kan vara lite tjurig och tvär. Då är det extra kul att reta och jävlas med honom för han blir väldigt förbannad då.

Det är helt omöjligt att fota dem. På alla bilder man fotar gör de någon grimage. Dessa bilder var väldigt normala för att vara dem.


Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag


Var har du varit i hela mitt liv?

För kanske ett år sedan köpte jag Mirror's Edge på rea. Jag fattar inte varför jag inte förrens idag har installerat det. Det är ju helt galet kul! Det är dock ganska svårt på sina ställen, men sån tur finns det videos på Youtube.

Det är synd att imorgon är sista dagen jag är ledig, sedan är det skola... Men jag får väl sitta i min lilla bubbla imorgon och inte göra någonting annat, lite sådär för att kompencera för resten av veckan, hehe.






Dag 09 – Min tro

Jag tror inte att det finns någon gud eller något sånt som har skapat allting. Religion tror jag bara är någonting människan har hittat på för att fördriva tiden. Jag är ateist, är inte döpt och ska inte konfirmera mig, jag tror inte att jag räknas som kristen då?

Jag tror däremot på änglar. Inte änglar som flyger runt och sjunger, men skyddsänglar. Det kommer från alla mina olika näradödenupplevelser.
Jag tor att när man dör blir man en ängel åt någon i familjen, fast några generationer framåt i tiden som man inte hunnit träffa innan man dog. Typ till sitt barnbarns barn.
Jag vet att det kan låta konstigt, men av någon anledning tror jag att min skyddsängel är min gammelmorfar. Jag tycker att det känns som att jag känner honom trots att han dog typ 25 år innan jag föddes. Det är lite underligt, men det är vad jag tror.


Hot Dog Bush

Just nu sitter jag och spelar ett helt värdelöst spel på y8.com. Det heter Hot Dog Bush och går ut på att man ska sälja korv, hamburgare, pommes, läsk mm. Det är helt sjukt stressigt men kul, så prova det!

Hot Dog Bush

Klicka här för att spela spelet!

Dag 08 – Ett ögonblick

OBS! JAG FÖRVÄNTAR MIG INTE ATT NÅGON KOMMER ATT ORKA LÄSA ALLT!
Ett ögonblick är så svårt att beskriva bara sådär, så nu har jag bestämt att jag ska berätta om en händelse istället. Denna händelse jag ska berätta om är skolresan vi hade i slutet av sexan som varade i 4 dagar. Under 4 dagar finns det väldigt många ögonblick.

Den 19 maj 2009 klev jag och min klass på tåget mot Stockholm. Vi var några stycken som låste in oss i en kupé, jag, Lotten, Kajsa, Tove, Tim, Simon och Rasmus. Jag kan berätta att ingen förutom vi själva gillade att vi låst dörren, inte de i kupén brevid som också gick i våran klass, inte föräldrarna och inte konduktören. Konduktören kom och sa åt oss att öppna dörren. Det gjorde vi, och när han/hon gick låste vi igen.
Vad kan man göra 7 personer inlåsta i en kupé på ett tåg då? Ja, endast fantasin sätter gränser. Vi fick för oss att sminka Rasmus. Det var väldigt kul.
Vi gick och la oss och sov. Eller det var väl ingen som sov, tåget bullrade och alla var väl förväntansfulla inför morgondagen.

När vi steg upp var det den 20 maj. När vi kom fram gick vi direkt till vandrarhemmet och lämnade väskorna. Sedan gick vi till Centralstationen och köpte Stockholmskortet och åt en hamburgare. Vi satte oss på tunnelbanan och åkte till Naturhhistoriska Riksmuseet. Där fick vi se på en 3D-film om varelser under vattenytan(Cosmonova). Jag såg knappt någonting, för jag somnade där i en stol. När filmen var slut fick vi gå omkring i museet. Vi var några som blev uttråkade och gick och köpte glass. Därefter gick vi till souvenirbutiken där jag köpte en stenring.
Efter ganska många timmar på museet tog vi tunnelbanan till färjan som skulle ta oss till Fjäderholmarna. Det var väldigt tråkigt och båten gick lite onödigt långsamt. Vi kom slutligen fram och där åt vi och sedan for vi till vandrarhemmet.

Den 21 maj var vi på Vasamuseet hela förmiddagen. Vi passade på att äta lunch där, de hade väldigt goda pannkakor där.
Efter lunchen gick vi till Gröna Lund. Det var det tråkigaste under hela resan. Jag och två av föräldrarna som följde med på resan gick på Hajmuseet, jag tror att det hette Aquaria? Det var ännu tråkigare än Görna Lund. Vi for tillbaka till Grönan med spårvagn. Där gick jag Lustiga Huset en gång och åkte Jetline en gång. Ärligt talat trodde jag att jag skulle dö när jag åkte Jetline, fyfan vad läskigt det var! Jag hade likson aldrig åkt en bergochdalbana tidigare, och så valde jag den absolut läskigaste. Det var inte ett av det smartaste jag gjort i mina dagar.
Vi år på Grönan, pankakor 3:dje måltiden i rad. Efter middagen skulle vi stanna på Gröna Lund ännu mer. Jag och Emilia upptäckte att Scotts var där och spelade, så vi försökte bugga. Det gick mindre bra, för dansgolvet var minimalt och det var massor med folk.
Vid 20:30 skulle vi åka till vandrarhemmet igen, efter att ha varit där i ca 8 timmar.
Jag tror att det var den kvällen vi från vårat rum bestämde oss för att spela kort i matsalen. Vi valde självklart Hej Knekt. Ingen av de andra gästerna på vandrarhemmet var imponerade av vårat skrikande.

Den 22 maj började dagen med att alla tjejer, Simon och Anton gick och shoppade i en halvtimme ungefär. På den halvtimmen gick jag, Marielle och Mikaela tillsammans. Vi gick in i en affär och frågade efter en toalett. Hon sa att vi skulle gå till NK. Vi gick såklart vilse. Vi fick ringa till en av föräldrarna som med Rebecca och Linnea kom och räddade oss.
Vi fick springa till Slottet där vi skulle ha en guidad tur. Jag tycker att det var lite överdrivet pampigt där inne.
Vi gick och åt på Pizza Hut, där hade de väldigt goda pizzor. Och det var jättemycket folk där, stolarna räckte knappt.
Efter lunchen fick vi 500:- var som blivit över i klasskassan. Vi fick då tid att gå och shoppa.
Vi gick och hämtade väskorna från vandrarhemmet och begav oss mot tåget. Nerresan var mycket roligare, men nog hade vi kul hem också, bland annat vid ett speciellt ögonblick. Killarna som satt i våran kupé, dvs Tim, rasmus och Simon, började typ ropa när två tjejer gick förbi, de gick förbi två gånger. Den tredje gången hade de med sig en kille. Helt plötsligt frågade han om Simon var bög. Simon svarade att han inte var det och satt helt tyst i ett hörn resten av resan. Det var jättekul.


 

Vårat rum på vandrarhemmet

 

Scotts


Femte gången gillt

Idag hände det! Femte gången gillt!

 

Nu tänker du med största säkerhet: "Vad i helvete pratar hon om?"

 

Vi tar det från början. På julafton fick jag en LP/CD/Kassett/USB/SD-spelare. Jag var jättenöjd, och blev jätteglad, för jag hade önskat mig en. Två dagar senare gick jag upp på vinden och hämtade LP-skivor. När jag väl började spela skivorna gick det inte att spela första låten, på vissa skivor, inte andra låten heller. Jag tänkte att det kanske var fel på skivorna, så jag testade dem på en annan LP-spelare vi har. Där funkade skivorna felfritt.

 

Då tänkte vi att det kanske var fel på spelaren, så vi for och bytte den mot en ny likadan. Det var precis samma problem med den, så vi for dit en ännu en gång och bytte den, denna gång mot en annan. När vi kom hem och jag packat upp den upptäckte jag att man både var tvungen att köpa lösa högtalare och förstärkare. Jag bestämde mig för att lämna tillbaka den.

 

Så ännu en gång for vi till affären och lämnade tillbaka spelaren. Då köpte jag istället en spelare med enbart CD, USB och SD-kort. Jag tänkte: "Äntligen, hoppas att denna fungerar nu!" Självklart med min tur, så fungerade bara CD-funktionen i den. Jag lämnade tillbaka spelaren igen.

 

Då fick jag nog. Jag gick istället till Elgiganten och köpte mig en spelare. Den kostade dock mer än dubbelt så mycket och den har bara CD och USB, men den fungerar jättebra.

 

Jag ska aldrig mer köpa en musikspelare på Clas Ohlson. Jag vet, för jag har erfarenhet av det.

 


Dag 07 – Mina vänner

Jag har vänner, men jag umgås aldrig med folk mer än i skolan. Det beror på att jag inte vill känna mig påträngande, fast egentligen är jag nog inte så påträngande som jag själv tror.

Nästan alla mina vänner, går i samma klass som mig. Nu får ni se lite bilder på dem.

Jag satt och tittade lite på min gamla blogg, titta vad jag hittade! Fanny har gjort den för väldigt länge sedan... Men den är galet rolig tycker jag. Jag är vetenskapsmannen. Föresten så åt jag en macka när hon tog bilden, därav hamsterkinderna.

Jag hittade också en video jag har lagt upp på Youtube för typ ett år sedan. Det är mina jättetöntiga fast charmiga polare som tog min mobil och filmade i omklädningsrummet på gympan.


We all live to die, piece by piece

Corroded - Piece by Piece


Dag 06 – Min dag

Det har faktiskt varit en väldigt lugn dag idag. På förmiddagen satt jag och lekte med Photoshop, men jag lyckades inte med det jag skulle göra.
På eftermiddagen har jag suttit och virkat klart en Ogliosaurus Plex som jag inte har rört på månader. Det är en dinosaurie från Mia Bengtsson's andra bok, Virka Roliga Amigurumis. Min Ogliosaurus Plex fick namnet Ralf. Han ser mer ut som en krokodil än en dinosaurie, men det beror nog på att jag inte gjorde några horn.

När amigurumin blev klar fick jag ett meddelande av min moster på facebook. Hon frågade om jag har mönster på mina Mario och Luigi. Precis minuten innan jag fick meddelandet tänkte jag just "Nu ska jag renskriva Mario- och Luigimönstret."
Så nu har jag suttit i några timmar och renskrivit, och nu är jag äntligen klar.

Ralf ↑

Superhjälte?

När jag läste detta var det första jag tänkte "Är det ett skämt?". Bilden är en länk, så klicka på den om du vill läsa artikeln.

Texten fick mig att tänka på My Hero - Foo Fighters, så då kan jag ju passa på att tipsa om den, så inlägget hamnar i kategorin Musiktips.

Bara för att jag gillar musikvideon får ni se den.


Melodifestivalen 2011

Detta är alltså de tävlande i Melodifestivalen 2011. Personligen är jag inte så imponerad.
Vi får hoppas att svenska folket detta år röstar på någon som det kommer att gå bra för i Eurovision Song Contest, så han eller hon kan rätta till Anna Bergendals misstag.

Dag 05 – Vad är kärlek?



Dag 2 - Min första kärlek råkade jag skriva ganska mycket om dagens inlägg. Ni kan ju läsa det. Jag känner ändå att jag måste fylla på lite.

Kärlek kan vara på ett vänskapligt plan, att om en vän blir sjuk eller något händer finns man där, och ge en kram om det behövs.  
Kärlek kan vara till ett syskon. Att kan sitta under en filt i soffan och se på en film.

Kärlek, det är någonting man inte kan beskriva med ord, för det kan vara så otroligt mycket.


Dag 04 – Det här åt jag i dag

Jag har än så länge bara ätit lunch. Det var nudlar. Jag orkade inte laga något annat och ingen annan i min familj heller.
Nå jag åt och blev mätt iallafall.

Efter det har jag ätit Oreo. Det är helt galet gott! Jag älskar kakor i största allmänhet, men särskillt Oreo. 
På tal om Oreo, för någon dag sedan hittade jag något astufft som jag måste prova någon gång. Oreocheesecake. Det måste ju vara jättegott! Jag hittade också Oreomilkshake, jag tror att det är minst lika gott.
När jag har testat lovar jag att lägga upp recept på det.

Dag 03 – Mina föräldrar

Först och främst vill jag berätta att min far inte vill bli nämnd och så i bloggen, så jag respekterar det. Därför skriver jag bara om min mor.
Jag tycker att min mor är en ganska bra mor. Vi kan prata om det mesta och så. Det är av henne jag har fått vissa intressen, såsom baka, virka och såna "housewiveplikter" som jag säger.
Jag vet inte vad jag ska tillägga, jag är helt enkelt för trött och omotiverad för att blogg idag, så jag återkommer med nästa ämne imorgon.

Dag 02 – Min första kärlek

När man var typ 7 år var man kär hela tiden. Så fort man såg en söt kille blev man kär i honom. Det betyder att man var kär i typ 5 killar samtidigt.
Nu i efterhand, tycker jag inte att det är kärlek, även om tyckte man då.

Kärlek tycker jag är när man ser honom blir man glad även om man har en dålig dag, man kan inte slita blicken från honom, hjärtat dunkar lite fortare, man blir knäsvag och man gör allt man kan för att vara i hans närhet.
När man pratar med honom känner man sig nästan som världens lyckligaste. Om han ger en komplimang blir man så glad att man skulle kunna göra en kullebytta. Om han försvarar en och står på ens sida när man sagt något som ingen annan håller med om, känner man sig väldigt speciell.

Ja, jag har varit kär. En gång. Jag tänker inte säga vem det är, jag har varken sagt det till honom eller någon av mina vänner. Jag tror ändå att han har förstått det, och antagligen några av mina vänner, fast jag är inte säker. 


Fear of the dark, fear of the dark

 

 

Den här låten, Fear of the dark med Iron Maiden, den beskriver typ mig, det är lite läskigt likt.

 




I am the man who walks alone
And when I'm walking a dark road
At night or strolling through the park

When the light begins to change
I sometimes feel a little strange
A little anxious when it's dark

Fear of the dark, fear of the dark
I have constant fear that something's
always near
Fear of the dark, fear of the dark
I have a phobia that someone's
always there

Have you run your fingers down
the wall
And have you felt your neck skin crawl
When you're searching for the light?
Sometimes when you're scared
to take a look
At the corner of the room
You've sensed that something's
watching you

Have you ever been alone at night
Thought you heard footsteps behind
And turned around and no one's there?
And as you quicken up your pace
You find it hard to look again
Because you're sure there's
someone there

Watching horror films the night before
Debating witches and folklore
The unknown troubles on your mind
Maybe your mind is playing tricks
You sense, and suddenly eyes fix
On dancing shadows from behind

Fear of the dark, fear of the dark
I have constant fear that something's
always near
Fear of the dark, fear of the dark
I have a phobia that someone's
always there
Fear of the dark, fear of the dark
I have constant fear that something's
always near
Fear of the dark, fear of the dark
I have a phobia that someone's
always there

When I'm walking a dark road
I am the man who walks alone

Dag 01 – Om mig

Den 28 mars 1996 föddes jag på BB i Gällivare. Jag fick namnet Zol Alexandra Johansson. För något år sedan la jag till Sturk som mitt efternamn. Det förvirrar många. De tror att jag heter typ Alexandra Zol Sturk-Johansson. Det gör mig förbannad. Jag heter Zol Alexandra Johansson Sturk, och inget annat.
Zol = Mellannamn
Alexandra = Tilltalsnamn
Johansson = Mellannamn
Sturk = Efternamn

I hela mitt liv har jag bott i en gul liten villa i Kiruna. Jag har trivds här jättebra. Nu börjar jag tröttna på att bo här, inte i Kiruna, men i huset. I min familj är vi 5 personer, och vi bor på 95kvm tror jag att det är, så det betyder att det är trångt. Man har som inget eget utrymme för sig själv, därför längtar jag tills jag flyttar till en egen lägenhet.

Det är så mycket mer jag vill skriva, men jag måste vänta. Det kommer någon annan dag...

Bloggutmaning


Idag är det 2011-01-01. Jag har bestämt mig för att idag ska jag påbörja bloggutmaningen som nästan alla bloggar håller på med. Jag har gjort en ny kategori som heter just Bloggutmaning, så att man lätt hittar vad jag har skrivit varje dag.

Dag 01 – Om mig
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Mina vänner
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Dagens make-up
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min fritid
Dag 17 – Mina svagheter
Dag 18 – Mina ovanor
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett andra ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – Mitt sämsta köp någonsin
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

RSS 2.0